Fußballfieber

En söndagskväll på en kullerstensbeprydd restauranggata i en tysk  kvartsmiljonstad nära holländska och belgiska gränsen, där WM:s tysklandskorrespondent har hyst in sig på vinden hos några vänner.  Hela posset har precis sett Portugal vinna mot Angola och är, glada i hågen, på väg för att ta sig en öl på en utav de gemytliga pubar som ligger inklämda längs med gatan.  Gänget är extra uppsluppet eftersom de precis har lagt vantarna på en fotboll.

På väg in fås ett infall. Två korgstolar plockas från uteserveringen och placeras som två stolpar utanför puben. Det slås en straff. Olé! Och innan någon ens hinner säga "ein Bier, bitte" så har hela gänget vänt i dörren, ytterligare ett mål har gjorts upp och en match är i full gång. Två mot två. Alla stolt klädda i den gulblå tröjan, mitt emellan två restauranger bland förvånade människor.

Några förbipasserande tyskar frågar om de får vara med. Några restaurangäster kommer ut. Uteserveringen krymps och spelblanen breddas. Sverige mot världen. Sverige står upp bra. Kyparen som precis sagt till gänget att de bara får spela fem minuter till kan inte hålla sig, struntar i jobbet och hoppar in i Sverigelaget, eftersom personalens tröjor är gula.

Fler och fler ansluter. Spanjoren spelar tekniskt , tysken lite hårt, killen från Mexiko spelar barfota och får då och då plocka ut glasbitar från fötterna och svenskarna försöker spela korta bollar genom mittfältet.  Bollen åker då och då ut i gatan och bilar får tvärnita.

Om det inte hade varit för att Ronaldinho, Henry och Messi inte var med den där kvällen på kullerstensgatan, så hade scenen passat i vilken fotbollsskotillverkares reklamfilm som helst. Den kvällen spelades fotboll som fotboll ska spelas, och för några timmar så var det fotbollens språk som förenade människor från ett antal kontinenter, precis som FIFA och Beckenbauer vill. Den där söndagskvällen kommer förmodligen att leva kvar som ett av de starkaste minnena från vm hos några glada amatörer.

Tyskland har drabbats av Fußballfieber. Play beautiful. Joga bonito!

Borta bra, men hemma bäst...

WM:s hemmaredaktion är inte det minsta avundsjuk på utrikeskorrespondentet. När andra halvan lever flyktingliv i FIFA Coca-Cola MasterCard Toshiba Budweiser Philips Adidas Fujifilm Gillette Continental Hyondai World Cup 2006™ kan vi hemma njuta av Svt:s underbara stjärntrio Jihde-Andersson-Osmanagic. Vilket lag som helst i vm som hade varit så välbalanserat och samspelt hade sprungit hem hela turneringen. Det måste rimligtvis vara världens bästa studio, det är bara att hoppas att de fortsätter att sända även efter vm. De kan köra lite lördagsunderhållning där Jihde intervjuar Lill-Babs, Ola lagar mat och Sladjan kör en lättsam frågesport.

Nu kollar jag på US of A mot Tjeckien. 2:an mot 5:an på The Coca-Cola (givetvis...) FIFA World ranking™. Det är två bra lag, men rankingen är givetvis ett skämt. Och med Baros och Koller borta från Tjeckien ska inget av lagen normalt inte ha i ens en kvartsfinal att göra.

Kontroll av legitimation

Som vi har förstått det, är det väldigt många som undrar om det är möjligt att komma in med biljetter utställda på ett annat namn. Med anledning av detta studerade vi vakterna i Dortmund lite extra. Vi kom fram till att de kollade id-handlingar på, i runda slängar, var femtionde åskådare. Så om du har köpt din biljett svart/fått den av din farbror/knyckt den av en kille på stan finns det alltså sisådär en 98-procentig chans att komma in på arenan. Om de oddsen är bra eller ej får du avgöra själv.

Till skillnad från svenska krogköer, där man ska se ut att ha så svenska föräldrar som möjligt och prioritera fula Din Sko-finskor framför snygga Yoshi Yamamoto-sneakers kunde vi inte upptäcka att någon särskild kategori av besökare var över- eller underrepresenterad. WM kan alltså inte ge några råd om att ni ska vara klädda eller bete er på något särskilt sätt för att öka era chanser, utan det är bara att tillbe säkerhetsvaktsgudarna.


Måndag morgon - avläggning av rapport och presentation av veckoplan

WM-redaktionen vill först och främst framföra vår djupaste förståelse för de av våra trogna läsare som är besvikna över att vi, efter att ha ältrat icke-ämnen i sex månader, inte lyckas prestera mer än ett inlägg på tre dagar när nu vm väl har startat. Anledningen är, som den uppmärksamme och intelligente läsaren redan insett, att vi har varit fullt sysselsatta med att ta oss till Dortmund, besöka prostituerade, skaffa någonstans att bo, besöka prostituerade, ladda inför matchen, besöka prostituerade, kolla på matchen, besöka prostituerade, dricka öl ur plastmugg, besöka prostituerade och ta oss bort från Dortmund.

Skillnaden mellan att bevaka vm på plats och från hemmets trygga vrå ligger främst i att man har olika informationskällor. Vi upplevde att det var oerhört nyttigt att få vara där, helt isolerade från övrig media och helt ofärgade kunna känna stämningen, analysera matchen och spekulera om fortsättningen. Samtidigt hade Henke kunnat ha tappat båda benen på träning och Mell- och Ljungberg registrerat partnerskap utan att vi hade haft en aning om det, vilket ju givetvis hade varit synd.

Så nu har vi splittat på oss. Halva redaktionen (det låter som om det är fler än en, men det är det givetvis inte) är kvar i Förbundsrepubliken, emedan resten av manstyrkan har rest hem till Kungadömet för att arbeta för Mannen i dagarna tre. På så sätt kan vi både ha kvar kakan och äta den (bakverket symboliserar här den gynnsamma isoleringen, emedan förtäringen av den samma är en analogi för ja, jag vet inte, den andra skiten).

På torsdag kommer vi att, likt 1989 års DDR- och BRD-tyskar, återförenas på Brandenburger Tor för att, likt 1938 års atleter, bege oss till Olympiastadion med förhoppningar om seger. Tiden fram till dess kommer att ägnas åt ivrigt bloggade, så stay tuned. WM har aldrig varit, och kommer kanske aldrig bli, bättre.


Förresten...

...så fort WM fått beskedet om de nya planerna var vi givetvis inte sena med att slå Jonas Nystedt (landslagets presschef) en signal för att kunna ta del av presskonferenserna i Tyskland - kan de där utspökade två "journalisterna" med Paradisioperuker som man kan se på tv4+ varenda dag så kan väl vi, tänkte WM.

Jonas förklarade dock vänligt men bestämt för oss att enbart "prioriterad" media släpptes in, och dit räknades visst inte WM i dagsläget. Han lovade dock att ta en närmare titt på bloggen, så nu hoppas vi, bland annat genom att be Jonas att ta en titt på våra
matchrapporter, artikelserien WM hyllar, våra proffskollar samt våra populäraste inlägg, att även vi kan komma att räknas till den lilla exklusiva skara som kallas "prioriterade". Snälla Jonas. Snälla. Vi kan också skaffa peruker om det behövs...

Ja, ja, ja!

Trägen vinner.

WM hade ställt in sig på att åka till Tyskland först nästa vecka, när det damp ner ett mail från SvFF - "vi har 400 nya biljetter till T&T. Svara snabbt, först till kvarn". Typ. Kvicka som vi (trodde att) vi var så svarade vi på åtta minuter, och började planera nedresan på en gång.

Vi väntade, och väntade, men inget besked kom, och vi insåg till slut att vi nog hade behövt vara ännu snabbare, och blev förbannade på alla svenskar som satt framför datorn en sådan solig och fin klämdag en måndagseftermiddag. Vi som varit så säkra...

Men säg den olycka som varar för evigt. Igår sent på kvällen kom ett nytt mail från FIFA - ni har biljetter!!

Så nu kommer ni läsare att kunna ta del av rapporteringar från Tyskland redan från och med lördag. Vi kommer att täcka Sveriges första två matcher från läktarplats, och vem vet - kanske väntar lyckan runt hörnet på oss igen så att vi blir kvar ännu längre.

Leta efter WM-flaggan på TV. Nu kör vi!

Nej, nej, nej!

Isaksson missar matchen mot T&T...
 
Forne klubbkamrat Källström tackade för tiden tillsammans i Lyon och Djurgården genom att dra på ett skott för kung och fosterland och hade oturen att träffa rakt i fejan på Isak. En boll har aldrig suttit mer "på läppen".

Först rapporterades om att Isak var ok, men idag meddelades att vår förstemålvakt missar öppningsmatchenoch till och med riskerar att missa Paraguay, vilket vi verkligen inte hoppas på.

Var detta det värsta som kunde hända? Ja, om ni läser listan över
de oersättliga, som WM publicerade redan den 19 december, då vi inte ens funnits i två veckor, så var det just det. Tyvärr.

(Följer ni denna länk så tänk på att den speglar situationen då, och inte nu, och att exempelvis Larsson ännu inte var tillbaka från sin skada, och Östlund fortfarande fick speltid på hög nivå. Eftersom listan redan när WM hade typ tio läsare renderade en del missförstånd så bör det återigen poängteras att den inte rankar de bästa spelarna, utan de som är svårast att ersätta.)

Så vad göra nu? Kommer (o)sökt att tänka på en viss hyllning som WM publicerade den 31 mars, där vi öser lovord över IFK Göteborgs Bengt Andersson. WM sätter där Bengan på tronen som andremålvakt före Alvbåge och Eddie Gustafsson. Nu kom inte Bengan med, men inte heller Gustafsson, utan Lagerbäck valde istället att satsa på Rami Shaaban. Var WM ute och cyklade? Nej, det vill jag inte säga att vi var, utan väljer istället att citera ur just denna hyllningsartikel om Bengt Andersson:

"Varför anser WM att Bengan ska med till vm? Jo, det är enkelt. Sverige har idag en riktig världsmålvakt - Andreas Isaksson (vi var förvisso för några år sedan på väg att få en till i Rami Shaaban, men det satte en skada stopp för)."

WM hade - måste jag erkänna - precis som all annan media, dålig koll på att Rami kommit tillbaka i fin form igen, men mindes hans Champions League-insatser för Arsenal hösten 2002 då han fick rycka in bakom en skadad Seaman, eftersom Wenger ansåg att han var bätre än andremålvakten Stuart Taylor. Wenger såg Ramis storhet, trots att han vid sin CL-debut endast spelat elva (!) allsvenska matcher.

Visst, Rami är orutinerad i landslaget, men det var han även 2002, men visade med en gång högsta internationella klass, och det är WM övertygade om att han kan göra igen. Så Lasse - välj Shaaban! Det är rådet från lilla oss till dig.

Huga!

Jag såg precis när en kines sparkade benet av Djibril Cissé. Det var fasen det äckligaste jag någonsin sett på tv. Det hängde löst.

Måndagens träning

Klämdag och TV4:s tokambitiösa beslut om att direktsända Sveriges träningar är en underbar kombination. Det här har hänt hittills:
  • Tobias Linderoth vilar. Enligt officiella källor känner han sig överanstängd, men det är något som varken kommentatorerna eller WM tror på. Linderoth blir helt enkelt inte överansträngd. Sannolikt är det istället någon förkylning eller magsjuka eller något annat som landslagsledningen har beslutat sig för att mörka.
  • Isaksson är tillbaka, men deltar inte i spelövningarna. Det verkar inte som om blödningen i mjukdelen (eller ”röven”, som Mats Olsson kallade det) är så farlig. Isaksson lämnar träningen efter en knapp timme.
  • Fredrik Ljungberg har lite problem med de nya gröna skor som han fått från Pelé. Han tar av sig och vädrar fossingarna vid varje spelavbrott.
  • Shaaban verkar het. Han verkar inte ha förstått att Isaksson är självskriven.
  • Precis som igår spelar både Kim och Anders i såväl första- som andrauppställningen i anfallsövningarna. De är alltså med i alla anfall. Även Alex och Mikael spelar båda i ”första”-uppställningen.

WM granskar motståndet

När WM vaknade i morse och skulle publicera matchrapporten från Chilematchen uppdagades att Internet var borta. Det fanns ingenstans. Inte förrän nu har det kommit tillbaka och vi ber om ursäkt för dröjsmålet med matchrapporteringen.
 
Medan redaktionen satt och funderade på huruvida problemet var lokalt eller om det var Vita Huset som beslutat om en razzia mot hela internet så ägnade vi en liten stund åt att granska våra närmaste motståndare. Och då pratar vi inte om T&T, Paraguay och England, utan WM:s närmaste motståndare.

Här följer en sammanställning av gårdagens matchbetyg från fem stora aktörer inom svensk sportmedia. Siffrorna inom parentes anger totala betyget samt snittbetyget per spelare. Listan är sorterad efter ”positivitetsordning”, det vill säga de som utdelat högst totalbetyg är överst.

WM (37; 2,6 WM)
Aftonbladet (35; 2,5 plustecken)
Expressen (32; 2,3 getingar)
Göteborgs-posten (31; 2,2 fyrar)
Dagens Nyheter (-;- på grund av pressläggning innan Bolibompa börjat)


Även skillnaden mellan max- och minbetyg är intressant att titta på. Aftonbladet är den ena extremen som har använt hela betygsspektrat och delat ut allt mellan en etta och en femma, medan WM hittas på den andra änden och enbart delar ut tvåor, treor och en ensam fyra.

Slutsatser? DN borde se över sin pressläggning, Aftonbladet ville kanske kompensera för att de återigen gjorde bort sig inför landslagsledningen igår och WM är överlag mest positiva till landslagets prestation men också de som kräver mest för att dela ut extrembetygen etta och femma.


Inför Chilematchen

Det WM främst kommer att låta sina argusögon betrakta i kvällens match är främst tvenne ting. Efter att ha blivit positivt överraskade i Finlandsmatchen över försvarsspelet kommer vi nu att, då Sverige spelar med ordinarie manskap, analysera anfallsspelet. Hur går uppspelen? Vad hittar Ljungberg på? Hur är rollfördelningen mellan Zlatan och Larsson?

Den andra saken är jämförelse av spelare på de tre osäkra positionerna: offensivt centralt mittfält, höger mittfält och högerback. Om våra källor är tillförlitliga kommer Lagerbäck att göra det oerhört lätt för oss genom att låta konkurrenterna göra varsin halvlek på den aktuella platsen. Troligt kommer Anders spela första halvlek centralt (för att sedan ersätta Ljungberg till vänster) för att byta med Kim i andra. Chippen kommer att börja till höger, för att sedan ersättas av Jonson, och på högerbacken gör Alex första halvlek och Nilsson andra. Fantastiskt! Ibland är det lätt att vara fotbollsanalytiker!


WM:s läsare = slöa skolkare?

Av WM:s besökarstatistik kan man utläsa att vi har generellt sätt avsevärt fler besökare under veckodagarna än vad vi har under helgen. Ett normalt veckoslut minskar läsekretsen med 30-40 procent. Vad beror det här på? Vi kan tänka oss följande förklaringar:

1) WM:s läsare är kategoriska skolkare som gör allt för att slippa bidra till vår gemensamma välfärd. WM fördömer ett sådant beteende. WM ska man läsa för att man vill och inte för att man måste slå ihjäl tid. Skämmes, era slöa hippies!

2) WM:s läsare lever i stenåldern och har ingen Internetuppkoppling hemma. Maila
[email protected] så ska vi berätta hur du skaffar dig Internet.

3) Läsvärdet på WM är precis så högt att det kan konkurrera ut vardagssysslor som rapportskrivningar, bokföring och inköpsplanering, men inte helgaktiviteter som grillning, knytkalas och krocket. Tja, så är det nog. Vi får rycka upp oss! 

Nostalgi

För oss som är galna i fotbolls-vm var det lite nostalgiskt att se '94-orna på tv ikväll, visst var det?

Takterna satt i hos nästan varenda en, det såg man tydligt när det gällde till exempel positionsspel i backlinjen och försvar med hela laget. Och inte blev det sämre av att de två gula korten som delades ut gick till just Stefan Schwarz och Håkan Mild, som som vanligt inte vek ner sig en tum! Djordjic och Molin lär ha varsitt blåmärke imorgon...

Vi hoppas på en liknande nostalgimatch inför vm 2018!

Ingen vinner vm!

Efter att ännu en dag av träningsmatcher inför vm har passerat kan man nu konstatera att inget vm-lag har imponerat. Faktum är att Sveriges 0-0 mot Finland står sig utmärkt i konkurrensen av pinsamma förluster, tursamma lika-resultat och knappa segrar mot hittepålag.

Om man så ska lägga lite vikt vid resultaten i dessa träningsmatcher verkar det som om inget lag är i tillräckligt bra slag för att vinna vm. Hur blir det då?


4-1-4-1

...jo, så verkar de ställa upp, de gapiga engelsmännen. Det var inte så förvånande; WM och många andra knickedicker med oss insåg det direkt i samband med Svennis presentation av hans vm-trupp.

Vad innebär det för Sveriges vidkommande? Jo, att England kommer med ett offensivt balanserat mittfält med Beckham, Lampard, Gerrard och Cole att äga mycket boll, emedan Sverige kommer att få satsa på snabba omställningar medelst många långa uppspel på Ljungberg, Henke och Larsson. Alexandersson kommer att spela till höger på mittfältet som en extra balansspelare. 

Låga positioner och snabba omställningar

Det har ofta på många håll – även bland WM:s läsare – framförts kritik mot Sveriges uppspel. Ett stressat Sverige verkar ofta ha en tendens att negligera mittfältet och istället bygga anfallsspelet på långa bollar i princip från mittbackar direkt till anfallare. Förr, när Sverige var som bäst mot bra motstånd och inte själva kunde föra spelet, var detta ganska naturligt. Nu däremot, när vi besitter de kvaliteter som krävs för att slå tio passningar i rad, så känns det mera onödigt. Därför var detta en av de saker som WM specialstuderade i torsdags mot Finland. Vi fann två anledningar.

1. Finlands styrspel.
Finländarna såg på ett effektivt sätt till att skära av våra yttermittfältare totalt från uppspelen och istället styra alla bollar mot mitten. Detta var särskilt tydligt i första halvlek då varken Nilsson eller Wilhelmsson fick vara särskilt delaktiga i spelet. De anfall som byggdes från kanterna i den halvleken kom istället från Alexandersson eller Edman, som då även behövde spela förbi den ”styrande” finländaren. Detta får vi vänja oss vid, och särskilt då Ljungberg spelar vänsterytter kommer våra motståndare vara mycket villiga att skära av den kanten. Lagerbäck måste på något smart sätt lösa detta.

2. Sveriges låga mittfält.
Sverige har som taktik att försvara med hela laget, och när den här taktiken fungerar är den väldigt effektiv, och det finns få lag i världen som det kan vara så svårt att göra mål på som ett väl spelande svenskt landslag. Men när hela mittfältet hjälper till bakåt ställs samtidigt höga krav på de snabba omställningarna efter att Linderoth eller försvararna erövrat bollen lågt i banan. Mot Finland gav Kim Källström mycket positiva besked, och gjorde nästan allt rätt. Vi säger dock nästan, eftersom WM såg ett ständigt återkommande problem. Kim hade en tendens att hamna väldigt lågt i banan, och när bollen låg vid Mellbergs eller Hanssons fötter samtidigt som Finland skar av våra yttermittfältare och både Linderoth och Källström låg inom ”kvadratenavstånd” hade inte våra mittbackar några alternativ förutom att slå den långa bollen rakt upp i banan till våra anfallare. Och anledningen till att bollarna gick just centralt och inte ut på kanterna var att våra anfallare låg just där samtidigt som yttrarna inte hade hunnit upp.

Framför dumburken är det lätt att skylla på mittbackarna i det här läget, men lyfts blicken några sekunder så ser man att problemet snarare ligger i övriga spelares – särskilt offensiv mittfältares – positioner. Det här är ett problem som automatiskt skapas av vårt effektiva försvarsspel och för att lösa det ställs höga krav på snabba omställningar. Särskilt mot lag som spelar med ett rakt mittfält är det vitalt att snabbt som ögat hitta ytan mellan motståndarens backlinje och motståndarens mittfält. Även här förespråkar WM ”spelare efter uppgift”, precis som i fallet med vår tredje anfallare. Diskussionen behöver inte nödvändigtvis handla om huruvida Anders eller Kim ständigt ska spela, utan bör kanske istället handla om vem av dem som passar bäst mot motståndets mittfält. Kim har en oerhörd precision i de långa bollarna och lämpar sig bra mot lag där vi vill nå löpande forwards med tidiga bollar, medan Anders älskar att ligga mellan mittfält och anfall för att sticka in korta, farliga bollar i straffområdet.

Men oavsett vem som kommer att spela i den offensiva mittfältsrollen, så är det nu väldigt viktigt att innan vm startar om elva dagar fokusera på snabba, snabba, snabba omställningar. Så fort backlinjen erövrar bollen måste Kim eller Anders genast löpa uppåt i banan och göra sig spelbar centralt längs med marken. På så sätt kan vi dessutom utnyttja att motståndarna inte hunnit samla sig än. Detta ska bli en av de saker som WM kommer att titta närmare på mot Chile.

Så här ska de användas

I en sisådär 93 % av WM:s inlägg förekommer en smärre idiotförklaring av kvällstidningarna i en inskjuten bisats och det här ska inte bli något undantag. En stor del av tidningarnas rapporteringar från gårdagens finnkamp spekulerar i vem av Jonson, Allbäck, Elmander och Rosenberg (och Ljungberg, varför inte Ljungberg?) som ska ersätta eventuellt skadade eller avstängde Larsson eller Ibra i vm. Den frågeställningen är, som många av tidningarnas tidigare infallsvinklar, oinitierad och dum och har förmodligen en grund i att tidningarna är beroende av att en stor och fotbollsokunnig läsekrets ska hosta upp åtta pix och vara nöjd. WM skiter i hur många som läser våra texter eftersom vi inte tjänar pengar (om ni inte väljer att skaffa Offsideprenumerationer genom bannern högst upp till höger – gör det!) och vi har dessutom en klok och kunnig läsekrets. (Ok, det blev liiite mer än en inskjuten bisats, men vafan!)

Man behöver dock inte ha gått SvFF:s steg 4-kurs för att se att Sverige har begåvats med en enormt varierad och kompetent fauna av anfallsavbytare. Alla fyra fyller en viktig funktion, annars hade de omöjligt fått följa med i truppen till vm. De är alla användbara, men att utse en som förste vice anfallare är bara dumt. Vem som ska komma in beror helt på motståndet och vad Sverige vill få ut av anfallsspelet. Det här är en mer nyanserad bild av vad förbundskaptenerna vill med sina olika stürmer:

Marcus Allbäck
I matcher där Sverige ligger under med kvarten kvar och väljer att kanske gå ner på trebackslinje och sätta in en extra anfallare är Allbäck förstaalternativet. Han har rutinen, kylan, lugnet och kunskapen om spelet för att våga hålla i bollen, fatta korrekta beslut och avgöra i den typen av matcher. Allbäck är bra i straffområdet och behöver inte bevisa något. Han är en bra targetplayer och borde kunna ersätta Zlatan om han skulle få ont i ljumsken eller råka göra en huvudrörelse mot Carlos Gamarra.

Johan Elmander
Johan visade med sin fina landskamp igår att han är ett bra alternativ om man vill komma in med långbollar bakom motståndarnas backlinje. Passar utmärkt mot lag som likt Finland krymper ytorna på mittfältet genom att dra ner en anfallare och flytta in yttrarna och dra upp backlinjen när de är i försvar.

Mattias Jonson
WM ser inte riktigt Jonson som ett alternativ på topp, eftersom han i mångt och mycket är ett aningen blekare kopia av Elmander. Han är däremot starkare defensivt och lite starkare i kroppen och därmed ett ypperligt alternativ om man i slutskedet av en match vill få in lite löpstyrka på yttermittfältet. Mattias har gjort det med den äran flertalet gånger förut.

Fredrik Ljungberg
Trots att Fredrik har utvecklat sitt defensiva spel enormt vore det intressant att se honom som släpande forward/offensiv mittfältare i ett Arsenalliknande 4-4-1-1 om Sverige vill bevaka en ledning. I så fall: ut med den tröttaste av Larsson och Zlatan, upp med Ljungberg, in med Alexandersson. I den här rollen har Ljungberg briljerat med att styra motståndaranfall rakt in i fällan, knycka bollen, ställa om fort som attan och kontra in 2-0.

Markus Rosenberg

Markus är oerhört lik en ung Larsson i spelstilen. Han är en lika bra framspelare som avslutare, bra i djupled och klok i löpningarna. Låg, tillsammans med Kim, bakom det mesta i svensk anfallsväg mot Finland, vilket tidningarna verkar ha missat totalt (aha! bisats!). Skulle säkert ersätta Larsson med den äran om denne skulle bryta benet om man vill ha en bollskicklig allroundspelare snarare än en djupledslöpare, då Elmander är ett bättre alternativ.


Nog rutet! Trevlig helg!  


Dagens sanning

Gårdagens sanning är dagens lögn. Idag presenterar WM en ny elva mot Finland. Och vi gör det som om vi aldrig trodde något annat. Om Lars-Rolands startelva, som presenteras ikväll, är identisk med WM:s så har WM "avslöjat" den. Om den inte stämmer så har det givetvis bara rört sig om spekulationer.

Nåväl, här är de startande och alla byten:

Isaksson

Alexandersson
(Nilsson 69’)MellbergHansson (K Svensson 74’)Edman (Stenman 82')

Linderoth
(D Andersson 82’)

A Svensson (Alexandersson 69’ – uppflyttad fr hb)Källström (A Svensson 69’ – inflyttad fr hm) – Wilhelmsson

Elmander
 (Rosenberg 45’)Allbäck

För den dumme läsaren vill vi förtydliga den där back/mittfälts-rockaden som kommer att utföras i 69:e minuten. Det är Nilsson som kommer in och Källström som utgår, samtidigt som Alexandersson tar ett steg upp och A Svensson ett steg in. Detta därför att Lagerbäck vill testa en mer defensiv högerkant med Alexandersson/Nilsson som kanske kommer att användas mot lag med offensiv vänsterkant, i.e. England och samtidigt vill ge A Svensson speltid på sin "vanliga" plats, där han mycket väl kan komma att spela i vm.

Och det där med den "dumme" läsaren var givetvis ett skämt. Vi vet att ni är smarta allihop!

Sveriges 11+5 män

I en allt mer föränderlig värld strävar WM efter att uppnå kontinuitet. Våra vanor trogna kommer vi därför att spekulera fram en startelva, med tänkbara byten, och presentera den som om den vore dagsens sanning. Alltså: så här kommer Sverige ställa upp mot Finland i matchen på torsdag:

Isaksson

Alexandersson
(Nilsson 69’)MellbergHansson (K Svensson 74’)Edman

Linderoth
(D Andersson 82’)

Wilhelmsson
(Alexandersson 69’ – uppflyttad fr hb)KällströmA Svensson

Zlatan
(Rosenberg 45’)Allbäck (69’ Elmander)

Så är det! Dagsens sanning!

  


Finlands sak är Englands sak

När Sveriges träningslandskamper inför vm spikades fick Lars Lagerbäck kritik av WM för att de lag vi möter inte tillräckligt liknar de lag vi kommer att spela mot i grupp B i vm. I allmänhet handlade kritiken om att landslagsledningen verkade dra alla sydamerikanska lag över en kam, och jämställa ett tekniskt 3-5-2-Chile med ett fysiskt 4-4-2-Paraguay bara för att de kommer från samma kontinent. WM tycker att det finns mer lämpade Paraguayalternativ att möta, och att de inte nödvändigtvis behöver komma från Sydamerika.

Nu har det dock ljusnat lite vad gäller hur bra lagen passar att möta oss. Dock inte vad gäller Chile. Men Finland. För Finland spelar ett 4-5-1- eller snarare 4-4-1-1-spel med Litmanen i en släpande position någonstans mellan anfall och mittfält, med både avslutarens och framspelarens uppgifter.

Och det är just detta som mr Eriksson förmodligen kommer att göra med England, om inte Wayne Rooney blir spelklar i tid. För varför åker han annars till Tyskland med bara tre forwards, varav en är superung och saknar erfarenhet från spel i högsta ligan? Visst, Owen - Crouch skulle kunna spela ihop i ett tvåmannaanfall, men det blir ett helt annat spel än tillsammans med Rooney eftersom de båda är totalt olika spelartyper, och hade Svennis haft de här tankarna skulle han nog inte nöja sig med Walcott som enda anfallsalternativ, och i alla fall ha med en Defoe istället för en av de nio (!) mittfältarna som nu är med i truppen.

Svennis plan B kommer nog snarare att vara att låta Owen - eller Crouch, om Owen går sönder igen - spela ensam på topp, med en offensiv Steven Gerrard eller Joe Cole bakom sig. Sven-Göran har dessutom proklamerat att även Frank Lampard kan få en offensivare roll i vm, vilket också det tyder på att han kommer att använda sig av tre innermittfältare med Michael Carrick eller Owen Hargreaves som defensiv köttare. En yttermittfältsplats är givetvis vikt åt kapten Beckham, men som alternativ på andra kanten har han, förutom nämnde Cole också de snabba Stewart Downing och Aaron Lennon, vilka skulle passa utmärkt som offensiva yttrar just i ett 4-5-1-spel. Väldigt mycket tyder allså, förutsatt att Rooney inte är tillbaka, på att England kommer att ställa upp med en ensam anfallare med tre innermittfältare bakom sig, varav en, alternativt två, mycket offensiva och en mycket defensiv, samt med två frekvent attackerande yttermittfältare.

Just nu passar därför Finland Sverige som hand i handsken! Att Ljungberg och Larsson inte kommer att delta är givetvis beklagligt och tråkigt, men av mindre betydelse, för Finlandsmatchen kommer, i WM:s ögon, mest att handla om försvarsspel. Hur klarar Sverige att försvara sig mot de anfall som England kan komma att använda sig av gång på gång? Lucics frånvaro är värre, men även den intressant, då den kan ge en fingervisning om vem som har Lagerbäcks förtroende som förstereserv till mittbacksplatsen.

Det finns ytterligare en intressant sak att fokusera på beträffande England. Om England spelar 4-5-1 eller 4-4-1-1 (vilket bara är siffror och kan betyda precis samma sak) så kommer de att anfalla totalt olika på höger- och vänsterflanken. Vår (Sveriges alltså) högra sida måste kunna försvara sig mot en vindsnabb ytter, som kommer att löpa långt ner i planen och transportera mycket boll själv. Vår högerback i den här matchen, som vi ännu inte vet vem det blir, bör därför vara av den följsamma typen. Vårt vänsterförsvar däremot (både back och ytter), måste ligga tätt på David Beckham för att förhindra tidiga, precisa och inåtskruvade inlägg. Detta kommer givetvis vara sant även om England spelar sitt traditionsenliga 4-4-2! Så okej, Ljungberg borde kanske varit med ändå, men mår nog bäst av lite vila.

Tidigare inlägg Nyare inlägg