WM delar ut vita och svarta kameler

WM kommer, med start imorgon, att påbörja en artikelserie. Vi kommer att i en serie miniartiklar hylla några fotbollsspelare vars namn vi tycker bör finnas med på Lars-Rolands slutgiltiga trupplista när denna spikas i vår.

Vi kommer inte att hylla Fredrik Ljungberg. Vi kommer inte att hylla Henrik Larsson. Vi kommer inte att hylla Olof Mellberg. Eller Zlatan. Eller Linderoth. Eller Isaksson. Namn som dessa (och många fler) är redan självklara. De behöver inga hyllningar.

Här kan vi faktiskt inte låta bli att dela ut en liten känga till våra kollegor på de stora tidningarna och TV-kanalerna i Sverige. För samtidigt som media sedan några år tillbaka, med den lilla rosa i spetsen, plöjer ner oerhört mycket mer pengar i sina sportredaktioner än förr, och samtidigt som det skrivs väldigt mycket mer om sport – i synnerhet om fotboll - än vad det gjordes på tiden då ”det spelades bättre boll”, så rapporteras det om allt ointressantare saker. Det anses ofta viktigare att skriva om kontrakt, pengar, skandaler, bilar, flickvänner, modelljobb och så vidare – än om själva sporten fotboll… Likaså tycks det vara så att det är bättre att hjärntvätta oss med hundratjugo reportage om Zlatan, Henke eller Ljungberg, än ett enda om, säg, Niclas Alexandersson eller Marcus Allbäck. Vi vet ständigt var Ljungberg har ont för tillfället, men till och med vissa av de största sportredaktionerna i landet verkade ha missat att Mikael Nilsson gick skadad en längre tid.

Ett exempel:

Inför matchen mot Kroatien i vm-kvalet blev Zlatan brutalt nedsparkad i Juventus, och det var oklart om han skulle kunna medverka i den viktiga matchen. Detta rapporterade givetvis alla om – vilket var helt rätt. Men! Därefter följde spaltmeter om ett upphaussat, påstått krig mellan Lagerbäck och läkare Agricola, om hur bra Zlatan var och om hur dåliga Sverige var utan Zlatan. I relation till hur mycket som skrevs om dessa saker, skrevs det skrattretande lite om hur Sverige skulle kunna klara matchen utan sin anfallsstjärna. Vem skulle spela istället? Hur skulle spelsystemet förändras? Hur skulle kroaterna kunna utnyttja detta? Vilka skulle få ta vilka roller?

Vi vill veta minst lika mycket om dessa saker! Zlatan är skadad. Fine! Det räcker så. Hur ska vi nu agera, för att täcka luckan?

Givetvis finns det undantag. Här är ett briljant sådant:

Inför en av de sista kvalmatcherna, jag minns inte vilken, satt jag som vanligt och lyssnade förstrött på studiofolk som förklarade för mig bra våra tre stora stjärnspelare är, och hur dåliga vi skulle vara utan dem, i väntan på avspark. Plötsligt hoppar jag till i soffan! Vad är det jag ser?! Innan matchstart klipper producenten in ett spelarporträtt, och ett ganska ingående sådant. Inte om Henrik, inte om Fredrik, inte ens om publikfriande Chippen från Listerlandet, utan om Teddy Lucic! Försvarsklippan i BK Häcken, med den på samma gång valpiga och mördande blicken!! Den kanske minst glamourösa av samtliga startande spelare har någon på TV valt att slänga in ett reportage om, innan en av Sveriges viktigaste landskamper på mycket länge. Och denna någon vill jag ge en stor eloge! För det var evigheter sedan jag tyckte något var så intressant i försnacket inför en fotbollsmatch! Och jag har inte tyckt det sedan dess heller. Mer sådant!

OK! Med detta sagt kommer vi därför i vår artikelserie att fokusera på några av de som vi tidigare benämnt som fringespelarna, det vill säga de som inte anses lika självklara i en landslagstrupp. Vi kommer att hylla dem, samtidigt som vi kommer att förklara varför just de personerna är viktiga i Tyskland.

Vi hoppas på så sätt kunna fortsätta vara det komplement till de stora sportredaktionerna som vi vill vara.

Imorgon börjar det! Sov gott tills dess.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback