Stämningen i Berlin

Inför vm läste vi någonstans att Westfalenstadion i Dortmund är helt sanslöst bra och att det bildas ett enormt tryck där. Det stämde alldeles utmärkt, men i samma artikel stod det även att det var omöjligt att skapa stämning på Olympiastadion i Berlin. Det kunde inte vara mer fel. Med fler svenskar på arenan än vad som ryms på någon fotbollsstadion i Sverige blev ljudvolymen stundtals öronbedövande. Synen av ett blågult hav över den otroligt mäktiga nazistadion (WM fördömer givetvis nazism, men vi är svaga för deras byggnader) var helt ojämförbart med något annat WM tidigare upplevt.

Redan under nationalsångerna, har vi fått berättat för oss, gick det att hemma i tv-sofforna höra ur de svenska fansen fullkomligt utklassade de paraguyanska, och hade vm handlat om vilka som sjunger högst hade Sverige redan bärgat guldet.

Det blågula havet böljade och sjöng, och vägrade, precis som de elva nere på plan, att ge upp. Men ju längre matchen led blev utvecklingen otäckt lik den mot T&T, och när det bara återstod minuter av matchen började nog även de tappraste tvivla. Så när Ljungberg förlöste oss med sin nick fullkomligt briserade Olympiastadion, det blågula havet började koka och ja, det var ett av de finaste ögonblicken i WM-redaktionens liv. Tack, Fredrik Ljungberg!

…och ett av alla mina minnen från den här kvällen är inför matchen, utanför arenan, där överförfriskade, glada svenskar kallades upp på en scen och sjöng varianter på simpla supportersånger. Ni vet, ”in med bollen i mål”, ”Sverige, Sverige” och liknande. Mitt bland alla dessa hormonstinna supportrar kommer så en liten försynt elvaårig kille (tror han kom från Landskrona) upp, tar micken och sjunger:

”I love you, Freddie,
because you got red hair.
I love you Freddie,
because you’re everywhere”


Det röda håret är för längesedan borta, men i torsdags kunde inte WM annat än att instämma, och Freddie, kvällen den 15:e juni 2006 var du älskad av hela det svenska folket!




Kommentarer
Postat av: Jens Persson

Hallå wm!

Underhållande som vanligt, men den här gången har det allt blivit ett litet fel...

Den lille killen från landskrona sjöng (om man kan kalla det sång) "We love you Freddie, because you've got NO hair..." etc.

Rätt ska vara rätt...

2006-06-27 @ 14:59:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback