Hejdå, vm! Hej på dig, em-kval!
Men nu, innan, under och framför allt efter vm känns det som om det finns en mättnad. Den finns hos spelarna, den finns hos Lagerbäck och den finns hos det svenska folket. I lagerbäckparadigmen (4-4-2 med mittfältsdiamant, det säkra före det osäkra, stort förtroende för ett fåtal utvalda, butter attityd, mm…) finns en grundtrygghet som gör att man kan vinna de enkla matcherna (eller åtminstone inte förlora dem), eftersom alla vet vad de ska göra, de har gjort det förr och de kommer att få förtroendet att göra det igen. De har defilerat bort Makedonien, de har fixat oavgjort mot stornationer, de har tagit sig vidare från gruppen. Sverige har, som sagt, under lagerbäcksparadigmen haft en nästan oöverträffat hög lägstanivå.
Problemet är att högstanivån inte är särskilt hög. Under samma period (de senaste tre mästerskapen) har hela 16 nationer lyckats bättre än Sverige, alltså kommit förbi första slutspelsrundan. Det är en mycket mindre smickrande statistik. Under dessa tre mästerskap har Sverige vunnit tre matcher, mot Nigeria, Bulgarien och Paraguay, en match per turnering. En match per turnering är precis så många som har behövts för att klara målet – att gå vidare från gruppen.
Det är inte svårt att se att Sverige under lagerbäcksparadigmen har spelat stabilt, den stora kunskapen om spelsystemet har gjort att de små länderna mals ner och att de stora länderna kan få problem om de inte spelar bra. Men det lilla extra, den extra vinnarviljan, den fungerande helheten, den påtagliga harmonin och, framför allt, den taktiska finessen - det som vinner medaljer – det har saknats. Italien har allt det här, och dessutom en stor individuell skicklighet. Vad WM nu efterfrågar är lite mod. Vi behöver bygga ett nytt lag som, om två år kan överraska oss positivt lite och som om fyra år ska vara på sin absoluta topp. Vi skulle gärna se ett paradigmskifte med en ny förbundskapten, ett delvis nytt lag och ett nytt spelsystem. Vem förbundskaptenen ska bli lämnar vi åt andra att spekulera i, men vi vill här förklara varför Sveriga ska anpassa sig till ett modernt, flexibelt och vägvinnande 4-2-3-1:
- Det går mode i spelsystem och nu är olika varianter på 4-5-1 det nya svart. Innan dess var 4-3-3 och 3-5-2 offensiva, men övergående flugor, emedan 4-4-2 har funnits i bakgrunden sedan 70-talet. Vad grundar sig då dessa trender i? Fegt flocktänkande grundat på irrationella argument? Givetvis inte! Fotbollstaktik är en vetenskap, precis som fysik och medicin. Och även om vetenskapens progression ibland ter sig en aning slingrig, för den oss ändå framåt på det stora hela.
- Ombyte förnöjer. Det är helt uppenbart så att det inte verkar särskilt kul att spela i det svenska landslaget. Jag lider med Fredrik Ljungberg som har fått stå ut med Lagerbäcks system i femton år. Ingen förbundskapten har suttit så länge på sin post och det svenska landslaget skriker efter frisk luft. Men det är klart, det är svårt att sparka en tränare som ännu inte har upplevt ett stort misslyckande. Med en jävla portion tur och en uppsjö sistaminutenmål har Lasse på någon jäkla vänster lyckats krångla sig vidare från kval- och gruppspel. WM tror att det är en stor, stor risk att misslyckandet kommer nu, i em-kvalet. Vi har åtminstone oerhört svårt att se hur detta svenska landslag, med Lasse i spetsen, ska kunna överraska oss i Alperna 2008. Det svenska landslaget behöver få sniffa lite på luktsaltet, få en ny gubbe som bossar, släppa lite på livremmen och våga förändra. Vi behöver en karismatisk vinnarskalle, som kan komma in med nya tankegångar och svetsa samman gänget och få spelarna att arbeta för varandra och ha kul! OK, det kanske går åt pipsvängen ändå, men då har man åtminstone testat. Ett nytt mästerskap, där Sverige med enorm tur och halvbra spel går till slutspel för att sedan åka ut, så barrikaderar WM SvFF-skrapan!
- Vi måste anpassa spelsystemet efter spelarmaterialet, inte tvärtom!
Om man kollar på de lite yngre spelarna – de som kommer att kunna vara med 2010 – så är det klart att det råder god återväxt på snabba, offensiva, målfarliga yttrar. Just sådana är det absolut viktigaste att man har i ett 4-2-3-1. Elmander, Wilhelmsson, Rosenberg, Hysén, Sjöhage, Farnerud, Pode, alla är de unga, löpstarka och kan utmana. Av så många lovande spelare borde en eller ett par blomma ut ytterligare. På kort sikt är ju även Ljungberg och Jonson med i diskussionen.
Kim Källström är en spelare som långt ifrån kan få ut sin potential i den offensiva spetsen i 4-4-2-diamanten. Kim är bättre längre ner i banan, i Pirlopositionen, där han kan fördela bollarna i djupled. Kim är därför gjuten som en av 2:orna, där Linderoth givetvis är den andre i en förhoppningsvis väl fungerande Pirlo-Gattuso-symbios.
Zlatan är ingen 4-4-2-spelare. Spelare i ett tvåmannaanfall måste vara rörliga och samspelta, de måste arbeta tillsammans, och med smarta löpningar luckra upp försvaret (se Podolski – Klose 2006 eller Allbäck – Larsson för några år sedan och Dahlin – Andersson 1994). Som targetplayer är dock Zlatan i absolut världsklass. Konsten att plocka ner en svår boll, hålla i den och fördela den vidare behärskar knappt någon så bra som vår älskade Ibra.
Ljungberg har fortfarande snabbheten för att kunna hålla till på kanten. Men hur länge har han det? Decennier av kamikazelöpningar borde rimligen snart att börja ta ut sin tull. Ljungberg har visat i klubblaget Arsenal att han har spelintelligensen och konditionen för att kunna användas som central, offensiv mittfältare, med huvuduppgifterna att styra försvarsspelet och sätta igång kontringar. Sådär, då var det klart! Nu ska vi bara åka till Residenset i Växjö och övertala Lars-Åke. Så här ska vi spela mot Spanien på Råsunda:
Elmander, Ljungberg, Wilhelmsson
Källström, Linderoth
Edman, Hansson, Mellberg, Alexandersson
Isaksson
Så rätt, så rätt. Måste ändå förtydliga följande som ni säkert också tänkt men bara råkade glömma skriva i klartext:
*Vi ska testa Matias Concha på högerbacken, Jöttebårg-Alex kan inte hålla hur länge till som helst och det vore skönt att slippa vakuumet som funnits där nu. Östlund vet jag inte, jag är rätt osäker varje gång han har bollen, speciellt om jag sitter på hans sidas långsideläktare och riskerar att få ett uppspel i huvudet vilken sekund som helst.
*Anders S håller vi utanför truppen helt och hållet.
Kommer säkert på mer, även jag kan glömma saker.
börja redan mot tyskland
Petter Hansson är jag dubisk till. Tycker inte heller Olof Mellberg varit bra de senaste åren. Ge bindeln till Ljungberg istället, den med störst vinnarskalle i laget. Mellberg får vara kvar, in med Kalle Svensson bredvid honom.
Håller också med om att Alex gjort sitt. Kan dock inte komma på några alternativ. Concha? Helst inte i mitt landslag..
Den startelvan skulle alldeles säkert kunna gå genom ett helt EM-kval utan att ens vara nära att göra mål.
1. Elmander/Zlatan kan bilda Europas minst målfarliga anfallspar.
2. Olof Mellberg har blivit sämre för varje dag som gått det senaste året. Det lär tyvärr inte vända.
3. Anders Svensson borde vara given i startelvan. VM var Anders första misslyckande i det landslag han tillhört i över ett halvt decennium.
Förr eller senare måste Sverige generationsväxla, så varför inte nu på en gång? In med Kalle Svensson, Holmén och Rosenberg som kommer att utgöra framtidens landslag. EM-kvalet lär ju Sverige ändå aldrig överleva.
Håller med om att Sverige bör spela med denna uppställning. Tycker dock att Sverige ska våga satsa på talanger i de positioner där två jämna spelare konkurrerar. Tänker främst på Stenman i någon av ytterbackspositionerna och Kalle Svensson istället för Petter Hansson.
Andra talanger med rätt karaktär som jag tycker ska matchas in är Wernbloom och Hysén. Dock inte i startelvan än så länge.
Problemet med 4-5-1 är ju att det aldrig finns mer än 1 spelare i straffområdet, därför blev det ju nästan inga mål i matcherna.
Att man bara får in en spelare i straffområdet är ett problem, särskilt eftersom Sveriges ende forward (ZI) sällan är där. Tanken är att de tre offensiva mittfältarna ska löpa kopiöst när Sverige kontrar och komma bakifrån in i straffområdet. Då är de oerhört svåra att markera.
I vm spelade många lag lite försiktigt, vilket är förståeligt eftersom det gäller så mycket, och vågade inte fylla på tillräckligt mycket (med vissa lysande undantag: Perrotta, Rosicky, Ribery, Essien, Ljungberg).
Fotboll handlar mer och mer om vem som löper mest och smartast - orkar man inte springa som en gnu i 90 minuter får man gå och byta. Tråkigt, säger vissa. Ingalunda, hävdar WM. Det är löpningarna som skapar chanserna, inget annat.
förslag på ny bloggadress eftersom em.blogg.se är upptaget: preem.blogg.se
Tänkt lite!
Klart vi ska spela 4-2-3-1 där Zlatan är det ena alternativet längs fram och Rosenberg/Runström det andra, beroende på syfte/motstånd.
Alltså, jag tycker det är bra med både Ljungberg och Elmander på plan, men ser dem gärna byta plats, Fredrik funkar ju forfarande på kanten och Johan lär ju vara van vid mittrollen...
Höger mitt: Wilhelmsson
Offensiva mittfältare på bänken: Hysén (om han skärper sig), Farnerud plus nån till
I övrigt håller jag inte med om att Alex är slut, inte som högerback, han kommer bli bättre och bättre i den positionen. Alternativ på den platsen tycker jag Christoffer Andersson kan vara eller nån ny.
Defensivt mittfält: inget snack (vad finns för alternativ?)
Mittbackar:
I slutändan blir det ju Antonsson och Svensson (Karl), men fram tills dess kan jag acceptera att Melleberg är kvar (varför lura sig själv, han är kass men bidrar med kontinuitet). Mellberg och Antonsson, således, med Svensson och nån till på bänken.
Vänsterback: Edman/Stenman beroende på hur det går framöver.
Bra förslag - jag skulle gärna se detta, om inte annat för att det är något nytt. Jag köper alltså "ombyte förnöjer"-argumentet och även att nuvarande spelsystem bevisligen inte vinner några bragdguld.
Men det som gör att vi förmodligen inte klår Spanien såhär är att vi inte har någon Zidane (eller Totti om man nu gillar spaghetti-ben mer än krock-monseur). Vi har en Ljungberg i ert spelsystem, men att hålla bollen, kanske dra ett par gubbar och slå en perfekt passning - där ser jag inte Ljungberg framför mig. Den jag närmast kommer att tänka på (passningarna har dock förbättringspotential som bör komma med erfarenheten) är Zlatan (hans namn börjar på Z också vilket bara det är en bra början).
Synd att vi inte har Larsson kvar (eller går han att övertala igen månne?). Honom kan man sätta in var som helst.
Så, jag köper er idé, men jag vill byta plats på Zlatan och Ljungberg om ni tillåter?
Sen är Hansson inget namn för framtiden och dessutom en medelmåtta. M.v.Schleebrügge kanske? (visst har jag Hammarbysympatier, men jag skulle t.ex. ändå inte komma på idén att ge Runström en landslagsplats som någon föreslog). Och varför kan inte Stenman (eller nån annan) få en chans att spela på högerbacken så att vi kan pensionera den stackars Alexandersson?
Alltså, messers WM, ge mig bra motargument (eller håll med) om min rockad, samt motivera er backlinje och tala om hur den ska spela. Prego.
Glöm EM och WM de närmaste 20 åren.
Man kan tänka sig lite namnbyten här
och där, det kommer ändå inget eller marginellt
att förändra.
Man kan vilja se mer offensivt spel.
Hur skall det se ut om man har en backlinje
som inte kan slå en 3-meterspass( finns det
en enda bollsäker försvarspelare i Sverige)
Vi har inga ytterbackar. Vi skolar överhuvudtaget
inga försvarspelare i Sverige.
Vi är f ö inte bra på att plocka fram talanger.
J19 har knappt en enda spelare som är ordinarie
i sitt klubblag i Allsvensk eller Superettan.
Svenska lag köper numer som galningar brassar
och postjuggar. Under sommaren har alla lag förstärkt. Ingen flyttar fram sina egna unga
lovande spelare.
I veckan förlorade svenska lag mot ett från
Wales och ett från Nordirland!
Kanske kan vi slå Danmark och flyta med till
nästa VM och kanske kan vi få Polen,Ungern,
Schweiz,Grekland eller Norge vilka alla liksom
Sverige spelar ronkefotboll, och på det sättet
tråckla oss till slutspel.
Men fan tro´t!
Det som måste ändras inom svensk fotboll är inställningen. Att LAgerbäck springer runt och säger att varken han eller förbundet vill förlänga efter EM säger allt. EM är ingenting, VM är allt. Varför ska vi ha en förbundskapten som inte ens är sugen på att leda nästa landslag till ett VM, för mig är det helt oförståligt.
Annars så tycker jag att Mellberg har gjort sitt, satsa allt på VM 2010 och våga missa EM, antonsson och Svensson mittbackar, Stenman på kanten, Sverige behöver en ny backlinje och den ska spelas ihop nu.
Glöm Sverige och nut av Italien.
Pantare ohoho Pantare ohoh la squadra Azzuri
